Datadriven segling – Del 3, Kalibrering och provtur

Nu kommer vi till det roliga – först provturen. Nu ska jag se om kalibreringen blev rätt och om jag kan segla upp till polar-målen, eller kanske ännu högre ...

Men först kalibrering. Detta kan upplevas som onödigt petigt och det är lätt att slarva med. För att resultaten från instrumentens beräkningar ska bli korrekt måste indata vara korrekt, och för att uppnå detta finns inga genvägar. Dessutom har moderna system bra funktioner för kalibrering och programvaror såsom Expedition hjälper dig att se resultatet av kalibreringarna.

Vid kalibrering är det viktigt att hitta en plats utan ström, lite vågor och tillräckligt manöverutrymme. Det är inte så lätt alltid, i Limhamn har vi gamla Cementhamnen som kan vara ström men denna dag funkade utmärkt för ändamålet. Sen brukar jag kolla fart, vidvinkel samt kompassen (det senare enligt instruktionerna till autopiloten). Exakt hur detta görs går jag inte inpå eftersom det är olika beroende på instrumentfabrikat.

Efter att kalibreringarna är gjorda är det tid för först provturen – vädret var perfekt för Code0-segling med en lätt vind på 3-4 m/s. När jag fått upp seglen och trimmat in allt hyggligt är det lätt att vara nöjd med 7,1 knops båtfart i en vind på 4,7 m/s, men min %PolarSpeed säger 95% - dvs jag borde segla 5% snabbare … Efter ett tag inser jag att varje gång siffrorna går ner finns något att göra åt trimmet, det blir också en press att ha denna siffra som jagar en hela tiden. Men, detta är utmärkt och precis vad jag vill uppnå, nu är det bara för mig att fortsätta jobba med detta verktyg i olika förhållanden.

Nästa steg är att se hur väl jag kan lite på kalibreringen. Ett bra sätt att se det är att titta på ström- och vindpilarna före och efter slag eller gippar. I mitt fall blev det två ben på i princip kontrakurs, men som framgår av bilden så ser både vind- och strömpilarna hyggligt lika ut på båda benen. Med andra ord får jag vara nöjd med kalibreringen.

Det ska tilläggas att jag seglat med lite lutning vilket gör båtfarten mer tillförlitlig och därmed blir också alla värden bättre. Om jag seglat en riktigt kryss i över 6 m/s är det sannolikt att fartgivaren visat olika på de båda bogarna eftersom krängningen påverkar vattnets flöde vid givaren, speciellt som min givare inte sitter i båtens centrumlinje.